Nu skiter jag i det här
Näe, förlåt men nu struntar jag i den här bloggen. Är så trött på att ingenting fungerar och värst av allt - jag kan inte lägga upp videos. Så därför byter jag
HIT. Ja, jag har alltså redan varit lite otrogen och skrivit vid sidan av, saker som jag kanske inte alltid delat med mig av här. Så följ mig där om ni vågar! Lägg till mig i favoriter, eller till och med som startsida (HAHA nej, please don't).
Så om ni vill lära er hur man okokar ett ägg, följa mina tankegångar i mina humörsvängningar och framtidsnojor - följ mig. Just nu är bloggadressen
http://nouw.com/freejinn men om jag faktiskt får in lite mer läsare än här så tror jag att det blir ett eget domännamn till slut :D Vore superkul!
Ni kan också klicka på mig här nedan så kommer ni till min startsida. Kram på er!
Blödigast
Nu var det en vecka sedan sist, hej!
Har hunnit med en hel del, Star Wars-premiären, Musikhjälpen och igår slängde jag av mannen på resecentrum så att han försvinner ut i skogen över jul. Det lät elakt, han åker ju faktiskt bara hem till familjen. Det är fint, så ska julen firas. Jag åker ju faktiskt hem till jul jag med. Känns bara ovant med tanken att veta att han inte är hemma om jag åker dit och låser upp dörren. Oh well, det är bara en vecka. Jag hinner vara sysselsatt.
Åkte hem till far över dagen igår, kikade runt lite i affärer och åt middag. Sedan for jag tillbaka hem och kröp ned i sängen, redan vid 19. Hade Lilo & Stitch på datorn och grät allvarligt talat ögonen ur mig till den innan jag somnade. När blev jag så här blödig? Vad hände?
Försöker komma på vad som är vettigt att göra en ensam söndag. Har fortfarande en skoluppgift jag kan peta med och lämna in, har jag för tråkigt så kan jag ju skriva uppsats. Men vet ni vad? Det är julledigt, borde man inte lägga undan allt som har med skola att göra då? Inte jag. Tydligen. Suck.
I torsdags blev jag alldeles för nostalgisk - Turok från -97 kom ut på Steam, så jag var tvungen att köpa det. Minns att jag spelade det när jag var liten, skyller helt och hållet på pappa. Mindes till och med alla små gömda gångar som finns. Otroligt egentligen. Absolut värt 148:- för att känna sig liten igen, haha!
Konstigt, onormalt - intressant!
Uuuuh, det är så stört hur kroppen fungerar, eller åtminstone min. Sitter och är frustrerad, på gränsen till arg, för att jag vill ta tag i något och kunna beta av det och slappna av. Men i samma stund sitter jag och tänker "jag har tid imorgon" och har noll ork att göra något. Jag orkar inte ens gå till köket och göra citronvatten. Fast egentligen känner jag mig inte trött alls, mer än mentalt då. Om jag ska vara helt ärlig så borde jag inte göra något alls mer än sova just nu. Klockan är snart midnatt, ingenting jag gör nu kommer att bli fullt så bra som imorgon när jag är utsövd och motiverad.
Men det stoppar mig ju inte att tänka, right? Det är jag bra på 24/7. När jag inte är hemma och ensam på mitt rum så är tankarna inte fullt så utspridda, men just nu är det totalt kaos. Har försökt att sortera ut det viktigaste och sätta allting i mentala fack, men det går sisådär. Ibland vill jag bara prata med någon, inte för att de ska lösa mina "problem", men mer för att jag själv ska kunna höra hur det låter när jag analyserar mig själv. Ibland när jag pratar med min partner om saker och ting kan jag känna mig lite lugn och mjuk på insidan, han är en otroligt bra lyssnare. Då kan jag också oftast höra hur otroligt onödiga orosmoment jag kan skapa i huvudet. I torsdags försökte jag förklara för min mor hur jag kan känna ibland, men det är så otroligt komplext. Jag kan inte sätta ord på det, eller om jag inte kan hitta rätt känsla. Det är konstigt, jag känner mig onormal men det är intressant!
Under en lektion kan jag sitta och lyssna på handledaren som står och pratar om något. Jag känner att jag är där, sitter på min stol längst bak i klassrummet, men sedan kan jag börja att flyta iväg mentalt. Ibland börjar jag att tänka på annat, sedan försvinner jag. Jag känner att jag existerar, men jag är inte där. Ibland frågar jag mig själv om allt runtomkring mig verkligen är där eller om jag är på en annan plats. Jag antar att jag går ganska djupt in i mig själv. Jag vill tro att det är så här meditation känns, fast ändå inte. Det är lugnande att bara försvinna, men kanske inte så praktiskt under lektionstid.
Men det blir värre. Under en diskussion mellan fyra ögon kan det här hända också, jag ser in i ögonen på personen framför och försvinner. Jag hör vad som sägs, jag vet ärligt talat inte om jag svarar, nickar på sin höjd. Ibland kan jag tänka "märks det att jag inte är här?". När jag menar att det blir värre, så kan det här hända när jag kör bil själv. Aldrig med någon annan i bilen alltså. Jag är medveten om allt runtomkring, men jag känner inte att jag är där. Sist det hände så fick jag å andra sidan reda på att jag inte är farlig i trafiken - jag bromsade för en liten mus som sprang över vägen. Men jag förstår inte - hur kan jag vara här, men inte riktigt här?
Någon mer måste väl känna likadant. Är så nyfiken på vad det här handlar om, om det är en bieffekt av ångest och oro eller om jag faktiskt bara är en svinduktig meditatör när jag minst anar det. Jag kan ju nämligen framkalla det här själv, det är inget som bara händer. Dessutom är det skillnad på när jag "försvinner" och när jag bara sitter i andra tankar. I det sistnämnda (som för övrigt händer ganska ofta) så är jag mer lättväckt, det räcker med en blick så kommer jag tillbaka ur dagdrömmarnas värld. När jag försvinner in i mig själv blir jag aningen okontaktbar även om jag svarar.
Nu förvirrar jag mig själv ännu mer, men jag har satt ord på det och kanske kan utveckla det här för någon. Spännande!
Har för övrigt vant mig otroligt mycket med det här rosa håret. Nästan så att jag får inte ångest över att gå tillbaka till blont igen, haha! Usch, vad jag önskar att jag kunde komma över det där med förändring. Att ständigt vara rädd för det, vill säga.
Tillfällig familjeökning
Nu har jag sett Iron Sky, tre år efter att den faktiskt kom ut. Är det weird att tycka att den var bra? Haha! Blev otroligt sugen på att se Död Snö, både 1 och 2. Känner mig bara så otroligt ensam när jag ser på serier och filmer själv, förstår inte hur folk kan sitta ensamma och se på Netflix 24/7. Jag måste ha någon att dela mina frågor och åsikter med! Även om det sällan kommer något vettigt från min sida när man ser på något.
Kom hem idag efter att ha skrapat rutor som en tok. Visade sig att vi hade en ny, visserligen tillfällig, familjemedlem. Om jag av någon anledning inte får en tröttchock om en stund så tänkte jag ta en långpromenad med honom. Benji, heter han förresten. Han åker hem på onsdag, men jag ska nog hinna med ett par rundor trots det! Fredag-söndag har jag vilodagar, vilket betyder att jag inte promenerar mina minst 60 minuter om dagen. Dock är min mobil inställd på att göra detta varje dag. Vet ni vilken ångest man får när det står "Var mer aktiv! Igår missade du ditt mål med 40 minuter". Visserligen har jag säkert gått bra mycket längre än 20 minuter på en hel dag, men jag har ju inte med mobilen hela tiden. Oh well. Ångest.
Känns som att det är dags att lägga sig, men klockan slog nyss 20. Det är väl ganska snart det börjar gå mot ljusare tider, right? Eller ja, det gör det väl varje dag just nu. Nåja. En fin vecka väntar! Bio på onsdag, bland annat. Det betyder att jag behöver råplugga imorgon och tisdag för att kunna slappna av helt fram tills helgen. Kanske dags att börja nu? Njaa..
När panorama går fel ...
Så kan vilken bil som helst bli en mopedbil. Hade lite bråttom när jag var ute och jobbade imorse så det blev ytterst spännande. Inte någon bild jag kunde bifoga i mitt mejl efteråt direkt. Om ni nu undrar varför jag behöver fotografera vindrutor: min arbetsgivare vill ha något form av bevis att jag varit ute. Behöver ju inte ta kort på tusen bilar om jag lämnar ut tusen flyers, men ni fattar. Så jag brukar slänga med ett gäng bilder från olika områden. Det var däremot ytterst spännande att göra detta i världens storm. Flög lappar överallt.
Nåväl! Jag har hunnit med mycket ändå vill jag säga. Jobb och handlat två gånger på samma ställe. Kanske ska försöka att hålla mig inne lite nu ikväll, vi får se hur det går med det. Känner mest att jag vill ha fredag, hemmagjorda hamburgare och spelmys. Börjar känna ett uns av julångest dessutom, gah. Vill bara glömma julskinkor och tomteskägg en stund.
På tal om julångest: har fortfarande en uppgift som ska in i engelska 7-kursen innan julafton. Bra att jag påminde mig själv, just vad jag behövde. Det är en så otroligt svår uppgift så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Börja kanske är en start. Meh.
Extra lyxigt, vad baserar de det på?
Det är väldigt få personer som motiverar och inspirerar min poetiska sida. Två är nog siffran man kommer upp i. Konstigt nog låter jag aldrig dem få höra något av allt det jag tänker, skriver och ibland säger. Kanske för att jag aldrig säger det rakt till dem. Ligger något i det. Fick en ordentlig snilleblixt och specialbeställde en julklapp till min Rödluva, men nu har jag istället ångest att det här inte räcker till. Julen är en hemskt ångestfylld högtid, usch. Det handlar ju faktiskt inte om priset på gåvorna, eller gåvor alls, men jag vill så gärna ge något fint. Mannen fick sin julklapp redan i november, kunde inte vänta längre, haha. Men han blev nöjd, det är huvudsaken.
Var ute med Spotify lite för högt i lurarna och fotograferade panoramabilder. Som den ovan, tyvärr blir alla bilder på bloggen lite små. Förutom de som jag vill ha små, de blir istället gigantiska. Oh well, ska inte klaga. Jag hade kunnat bredda min blogg lite men jag skippar det på grund av lathet. Har så mycket annat som jag vill göra istället. Som att dagdrömma, inte för att det är viktigt, det är bara väldigt bekvämt. Särskilt med tanke på att jag har en stressig kväll - utan att ha något att stressa över. Har ingenting att göra och det är kanske just det som är problemet.
Måste sett himla kul ut inne på Coop förresten. Det är något fantastiskt underbart roligt med The Offspring's "Why Don't You Get A Job" så när den startade i min mobil stod jag och fånlog bland toalettpappret. Glömde av mig själv en liten stund och stod bara där som ett fån. Som tur var klockan runt nio och det är sällan mycket folk på plats, så jag antar att ingen undrade vad jag hade så kul åt. Köpte extra lyxigt, vad baserar de det på?
Nåja! Är lugn i kroppen efter den här promenaden. Ska logga in på skolan och se vad som har hänt där, förmodligen inte mer än igår. Skriva några ord på mitt historiaarbete. Ställa larm så att jag kommer upp till jobbet och sedan kan köra mormor att handla för att därefter göra exakt samma sak med mannen. Plus lite andra ärenden förstås. Snart helg, yay!
Chain-Chomps
Ja, som ni ser testar jag det där med bloppis. Är ju ganska van vid tradera vid det här laget! Eftersom jag har börjat töja öronen så känns det ganska onödigt att ha örhängen som bara ligger och ser ensamma ut, så testar och ser om det är någon annan som skulle råka vara intresserad. Hojta gärna till!
Jag är en forntidskvinna som går ner till det iskalla vattnet
Känner mig ganska ensam om att tycka att det är kul att tvätta. Egentligen städning rent allmänt, förutom hemma. Då får jag liksom ingen motivation överhuvudtaget. Däremot fick jag en släng av städmani alldeles nyss och röjde ur hela mitt rum på smutstvätt (smutstvätt är egentligen fel ord med tanke på att vissa saker har jag bara använt en halv dag), slängde in det i tvättmaskinen, hängde just upp det och in med en del i torktumlaren. Nu känns det som att jag har gjort något i alla fall. Har inte kommit ur pyjamasen trots att klockan är tjugo över elva, men jag kan nog faktiskt springa runt i den en stund till. Städoutfit, så att säga. Ugh, sneglade just på den där högen med kläder som måste handtvättas - sådant som är i så skumma färger och material att jag inte vågar ha dem med något annat. En stickad röd klänning, en gråaktig klänning och min Grumpy Cat "Luke I don't care"-tröja. Tycker det är så synd när man har tröjor med tryck på, och det är sådant där ytligt tryck som försvinner ifall man inte tvättar dem rätt. Därför kör jag handtvätt på allt sådant, men det är så sjukt tråkigt. Oh well, måste göras. Brukar stå och fantisera om att jag är en forntidskvinna som går ner till det iskalla vattnet med hela släktens tvätt i en korg, haha! Yep. That's me.
I övrigt så har jag trott att det varit måndag ett bra tag och såg just i min kalender att jag har fyllt i "jobbvecka", shit! Tänk om jag hade missat det. Behöver bara boka upp mig en morgon, antingen imorgon eller på fredag för att dela ut lite flyers igen. Tänker ta det tidigt imorgon så får jag en bra start på dagen! Underbart. Blev inga hundar att promenera den här veckan så det känns faktiskt lite konstigt, då måste jag sysselsätta mig med något annat för att inte falla ner i den där "jag är värdelös"-svackan som brukar komma titt som tätt. Mest på kvällen dock, dagarna är lugna. Vet inte vad det är med kvällar som gör mig så nere. I måndags var däremot allt bra, kände inget negativt på hela dagen och det är sällan det händer under vardagar! Fint. Kanske betyder att jag måste vara ute och springa hela dagarna för att känna att jag gjort något bra på kvällen. Oh well. Ikväll ska jag ta en långpromenad och utnyttja att jag har tre månaders gratis Spotify. Sedan ska jag leka med min nya mobilkamera.
Berättade jag förresten att jag beställde fyra nya mobilskal igår? Det var ett sådant där jobbigt tillfälle när jag inte bara kunde bestämma mig för ett. Min mor sa "men välj två då?" men det var ju precis lika svårt. Jag tyckte om alla lika mycket, så det slutade med att jag köpte allihop. Tänker att de är bra till olika saker. Ett tight transparent silikonskal med en söt version av Iron Man på baksidan. Då blir det ju inte massor av fula fingeravtryck på baksidan av telefonen, och den tar förmodligen inte upp massor av plats så att jag inte kommer åt att trycka på knapparna. Sedan blev det ett flip case (heter det så?) med ett fint galaxymotiv, fattar ni? Samsung Galaxy? Galaxymotiv? Okej, det var bara jag som tyckte det var kul. Heh. Men den skyddar i alla fall hela mobilen och jag tänker använda det när jag ska iväg på något viktigare, där jag inte orkar ha med mig plånbok (eftersom det är inbyggd plånbok i denna). De andra två skalen var onödiga. En Batmanmask (ja, exakt) och ett Pikachuskal. Jag tror faktiskt det är bäst att jag visar er här nedan ...
Totalt så gick allt detta på 140 kronor. Helt okej deal.
Det behövs mer lycka i världen
Det känns som att allting går väldigt långsamt idag och jag får ytterst lite gjort. Ändå har jag nyss varit ute och handlat nachochips till helgen (mycket viktigt) och sedan lämnat en hel hög och ett par kassar med julklappar till julhjälpen. Jag hoppas att det blir många lyckliga ungar på julafton. Hade varit kul att se reaktionerna, men det räcker gott och väl att veta att detta kommer att bringa lycka. Det behövs mer lycka i världen.
I övrigt så har jag inte gjort så mycket mer, kollat julklappar, drömt mig bort. Det vanliga alltså. Lyckades nyss öppna skolmailen, sedan öppna historiadokumentet jag jobbar med, nu (en bra stund senare) har jag hämtat mina anteckningar och alldeles snart antar jag att jag kommer börja jobba lite. Klockan är 20, jag hade kunnat göra detta hela dagen men börjar givetvis så sent som möjligt. Å andra sidan gör det inget, jag ska inte upp tidigt imorgon och jag är himla effektiv på kvällarna. Det kommer säkert gå bra detta.
Åt en chiapudding alldeles nyss, var ju tvungen att testa. Stod i receptet att man kommer att bli dömätt, men jag är hungrig som en gnu. Är det något fel på mig? Jag antar det. Kokoschiapudding, för att vara helt exakt. Säkert jättenyttig, men jag vet inte alltså. Det var inte det godaste jag ätit, men långt ifrån det vidrigaste också. Knepig konsistens, men inte alls så otäck som andra förklarat det. I don't know, hungrig är jag i alla fall. Men jag lär inte orka göra något vettigt att äta ikväll, så jag får övertala magen att den kommer att överleva på ett glas cola zero.
Finns jag till för att pleasa dig?
Alltså, vet ni hur mycket jag har fått gjort idag? Hur många steg framåt jag ens har tagit? Nej, det är klart ni inte vet, därför ska jag berätta det alldeles nu!
De som känner mig vet att jag inte ringt ett samtal på hur många år som helst. Jag har tagit hjälp på andra sätt (mejlat, sms:at, frågat andra etc) men idag fick jag liksom klara mig själv. Köpte en ny telefon, min förra gav upp allt hopp om evigt liv tror jag. Försökte jag starta Instagram och tryckte på volymknappen (eller råkade komma åt skärmen alls, för den delen) så dog hela telefonen. Vid 67% batteritid så slutade den att fungera för att det var för dåligt med ström och hur mycket jag än laddade den så ville den inte. Jag gav helt enkelt upp. Sedan lyckades jag få tag i en Samsung Galaxy S6 till ett OK pris. Tror ärligt talat att min kära partner slitit av sig håret för att försöka förklara för mig vad som är ett vettigt val. Jag förstår bara inte det här med abonnemang och telefoni, det är alltid pappa som tagit hand om det åt mig. Men nu är jag liksom vuxen? Vafan, när hände det? När behövde jag ta eget ansvar?
Svaret är: Nu. Fick otroligt mycket stöd idag när vi gick till både Telenor (som var så otroligt dryga att de borde få ett eget inlägg) och sedan Telia. Nu sitter jag här och är övernöjd med livet. Men i allt detta så fick jag byta telefonnummer (går och rabblar det om och om igen för att lära mig) och även säga upp mitt tidigare abonnemang. Där kom kruxet - jag hade väl givetvis kunnat gå in till Telenor och säga hur läget var. Men är lite för snäll för att kasta det i ansiktet på dem. Så efter ett djupt andetag ringde jag kundtjänst och de var hur trevliga som helst. De botade min telefonsamtalsångest lite.
Men inte nog med det! Gjorde en annan sak som jag längtat efter men som jag också vet kommer bringa mycket negativitet. Huvudsaken är väl att jag är nöjd med mig själv, right? Jag skrev ett inlägg om liknande saker för ett litet tag sedan, men vågade aldrig riktigt publicera det. Tänker däremot göra det idag, men först förklara vad jag tjôtar om. JAG HAR BÖRJAT TÖJA MINA ÖRON! Så, nu var det sagt. No hate.
Utdrag ur mitt inlägg "Finns jag till för att pleasa dig?"
"Fick en negativ wow-upplevelse häromdagen. Satt i mina piercingdrömmar as usual och mitt nästa projekt är att skaffa cheeks. För det första så tycker jag att det är otroligt vackert, till och med lite gulligt i vissa fall, men också för att jag alltid haft problem med mina egna kinder. Jag känner mig lite som en hamster i många fall och ett tag försökte jag att banta ner mig men givetvis är det inte fett som är problemet. Det är mitt okben (kindben) som är skapt så. Lite rundade, eller hur man vill förklara. Ingen Angelina Jolie helt enkelt. Med cheeks så kan jag åtminstone få illusionen av att mina kinder dras in lite, och det nöjer jag mig gott med...
Pratade med en vän om hur jag ändå övervägde att skaffa det. Han svarade sedan "Okej, men det är inte min favorit, så du vet"... JAHA? Och vad menas egentligen med det? Finns jag till för att pleasa dig? Existerar jag för att bara vara snygg för honom att se på? Visst, det var säkert bara vänligt menat. Men jag tände till lite på det, vad fasen ... Det är inte bara han, en annan vän bad mig att aldrig börja töja öronen för att "du är fin som du är, jag vill inte se dig annorlunda". MEN DET ÄR VÄL MINA ÖRON? Det är sällan jag skriver i Caps Lock av ren frustration. Men snälla, låt mig göra vad jag vill med min kropp."
Det är så kul, hur folk reagerar. Hur många gånger har jag inte fått höra "du har fördärvat ditt liv med dina tatueringar!" trots att jag bara har lite på vänsterbenet? Om jag råkar börja jobba i affär, ska jag gå utan byxor då? Näe, tror inte det. Då säger jag nog upp mig på plats.
Hamstrar skrämmer mig
Hoppsan, jag försvann ett tag, men nu är jag tillbaka. Vet inte riktigt vad som hände där utöver att jag tog en tidig helg. Åkte i väg i torsdags för att bara ta det lugnt och som jag nämnde tidigare - åka till Jönköping. Vad tror ni hände? Jo, stormen dök upp och än är det inte bättre. Så det blev en lång, men visserligen mysig, helg hemma. Mycket spelande, just as I like it.
Fick hem Until Dawn efter en lång väntan (nästan en hel vecka, hörni, det var länge) och bestämde oss för att bara testspela en liten stund. Den lilla stunden blev tre timmar och sedan undrade vi mest var all tid tog vägen. Likaså blev det igår, men då tror jag att det blev mellan 22-02. Tycker bara att det är så otroligt intressant hela spelet och vår strategi att ta oss igenom det. Jag kör de kvinnliga karaktärerna och min kära man, de manliga. I spelet träffar man en psykolog (se speltrailern och ni förstår) och där svarar man på vad som skrämmer en, om man väljer ärlighet eller lojalitet och mycket mer. Jag kan inte säga att jag är förvånad över att vi väljer så olika, verkligen inte, men jag blir bara så... nyfiken? På vad? Jag vet inte. Jag klarar inte av blod och gore (som blev mitt val i spelet, som resulterade i mängder med blod, bra där), men det gör min partner utan någon större skada. Däremot så hade han valt nålar istället. Man får också se en bild på ett hus och svara på hur det skulle kännas att spendera tid där, mitt svar blev "jag skulle bli ängslig - för jag skulle vara ensam". Detta svaret är också helt tvärtemot min partners, som är en riktig loner enligt mig. Egentligen hanterar vi bara ensamhet väldigt olika. I accept that.
Jag skulle förmodligen kunna skriva världens längsta analys på det där spelet - men det tänker jag inte göra. Är helt såld på det däremot, det ska gudarna veta. I natt var min största oro att vi skulle tappa bort en varg, som man kan välja att skjuta på grund av att man tror att den ska attackera, men om man inte gör det så kan man mata den med ett ben och bli vänner, YAY, good game. Känns som att jag reagerar så i alla spel där det är djur med. Visserligen fungerar jag så i verkliga livet med - går jag på en fest (HAHA FÖRLÅT, det gör jag aldrig), eller åtminstone hem till någon jag inte känner för väl så blir jag alltid vän med deras djur. Om det inte är en hamster. Hamstrar skrämmer mig. Tror alltid att de ska göra ninjahopp mot ansiktet när man håller dem. Usch.
Nåväl, jag börjar känna att jag tappar tråden. Det är en sådan dag. Kaskadgråter för allt. Ser jag en söt katt - då gråter jag, sedan går jag och gör te, sedan kommer jag på att jag såg den där söta katten och gråter lite till. Antar att man behöver sådana dagar också för att kunna hålla ihop resten av veckan. I don't know, men det går i alla fall över. Ska göra en lista över vad jag vill ha gjort i veckan så har jag något att sysselsätta mig med en stund.
Vet ni vad förresten? Jag är inte alls lika rödhårig längre. Är mysrosa, om jag får hitta på en egen benämning för det. Lite enhörning så där. Oh well, i köket ser jag röd ut åtminstone. Här har ni snap:en som alla fick när vi hade kollat brevlådan och jag var taggad på livet.
Gammal och dum
Näe, jag är nog inte redo för hela det här vuxenlivet. Inte på papper i alla fall! Igår fick jag papper om tjänstepension, idag likaså. Varför fick vi aldrig läsa om sådant och dess innebörd i skolan? Jag känner mig både gammal och dum! Och varför får man dessa papper samma månad som kontraktet går ut? Jag menar, den 31:a vet jag ju inte om jag ska vara kvar. Har ju varit anställd i ett par månader nu. Så mycket frågor, så lite svar, så lite ork att Googla allt...
Företaget jag jobbar åt är helt underbara, inte så där strikta och formella som vissa kan vara, ni vet? De vill bara att sina anställa är glada och mysiga (och så valde de mig? HAHA, no, just kidding, jag är mysig) och givetvis att man studerar vid sidan om arbetet. Fantastiskt, tycker jag! Eftersom jag har planerat att plugga ett par år till (beroende på hur lätt det blir att ta sig in på högskola osv) så är det ju utmärkt att det finns extrajobb som dessa. Generösa som de är så ska de donera drygt 72 000 till tre olika organisationer, bland annat hjärnfonden. Blev däremot förvånad när jag loggade in på mailen och det i princip stod: "Nu ska vi donera 72 000, välj vilken av de här tre organisationerna just du vill skänka pengar till!". Wait a minute, tänkte jag, jag får knappt mer än 500 kronor i månaden på detta. Ska jag skänka bort min lön nu? Vet inte hur det är tänkt, eller om jag bara är förvirrad as usual. Men jag tänker ändå skänka pengar till hjärnfonden, så mycket som jag har råd med.
Igår var det full rulle hela dagen med helghandling, skräpkastning och skrivbordshämtning. Idag tog jag och mor en sväng till Ö&B och jag har köpt kaffe så att vi klarar oss ett ordentligt tag, haha! Vi kommer att se ut som två ugglor. Oh well. Har planerat att stanna inne idag och bara göra klart skoluppgifter, låter som en vettig idé eftersom jag är helt ur fokus vissa dagar. Imorgon är det back to work med de små fyrbenta och sedan tar jag tidig helg! Jönköping på lördag, woho!
Nu ska jag däremot drömma mig bort i spelets värld en liten stund. Får en sådan motivationsboost varje gång jag spelar, det är fascinerande hur hjärnan fungerar! Här är dagens karaktär, Rexxar. Upptäckte att varje karaktär jag äger har ett eget skin som jag faktiskt betalat för. Hm. Nåväl, de är fina att titta på. Worth it.
JAG ÄR DALAI LAMA
Just haft en timmas chatt med engelskaklassen. Alltid lika trevligt! Trött i huvudet som en gnu dock och har helt plötsligt en miljon saker att göra. Men en sak i taget, det verkar fungera bäst så. Dessutom har jag inget jobb förrän på torsdag, eventuellt, så kan spendera den här veckan med både mys och studier! Den nya uppgiften i engelska 7 är att läsa en biografi, sedan ska jag vara den personen och skriva fyra A4 om hur jag ändrade världen. Vet ni vem jag är? DALAI LAMA.
HUR ska jag lyckas med detta? Gråter inombords. Till och med ett A4 hade känts överflödigt. Ugh. Ska googla, se filmer och lite allt möjligt och sedan passa på att skriva när jag har mundiarré. Ibland kan jag faktiskt inte sluta prata, medan vissa gånger så kan jag inte få fram ett ord. Spännande hur det där fungerar faktiskt.
Men just ikväll ska jag ta mig an det halvfärdiga PM:et som jag skickade in till min lärare i hopp om att hon inte var alldeles för strikt. Gör ett stort arbete om panikångestens historia i historia 3-kursen. Ni som läser min blogg vet om detta, men jag utgår alltid ifrån att det är en nykomling. Hej där. Hon ville ha min frågeställning lite mer konkret, i övrigt såg det prima ut. Underbart! Så, that's my evening. Tänkte börja pilla lite med dispositionen också om jag kommer in i ett bra flow. Behöver kaffe, men vill inte sätta på till mig själv bara. Ingen annan här ville få i sig koffein efter nio. Tråkmånsar.
Är fortfarande rödhårig, som ni ser! Trots en ordentlig dusch med Head&Shoulders inmasserat i hela håret. Jag vet mycket väl att man inte ska använda det schampot till färgat hår, men jag bryr mig inte så mycket om färgen går ur. Tänker ju bli blond så fort jag börjar bli babyrosa, antar att en avfärgning/blondering gör susen då. Kanske inte ens behöver trassla med håret, har aldrig använt Directions förut och har hört ganska olika om det. Enligt vissa försvann det efter två veckor, vissa andra säger en månad. Jag låter tiden gå och tar hand om håret som vanligt. Det enda jag vill klaga på är att håret har en miljon olika nyanser beroende på ljuset i rummet. Ibland är jag chockröd, blodröd och till och med rosa i vissa fall. Datorn hanterar röda pigment cirka 0 bra och här nedan ser ni hur jag ser ut i ett mörkt rum, med vitt ljus från skärmen och gult från sidan. Nåja, gillar det litegrann ändå.
Antar att jag håller på att bli trött, vilket också betyder att jag borde plugga som en idiot för att få något gjort istället för att sitta och gäspa, men mitt humör velar fram och tillbaka. Opepp på livet ena sekunden, sedan jätteglad och tacksam för allt jag har. Nu är jag ett mellanting, aningen apatisk. Existerar mest. Är ändå glad över att ha morgondagen bokad med mannen och få lite handling gjord inför vår helg (som för övrigt skjuts bakåt till torsdag-lördag), eventuellt få ihop ett nytt skrivbord och slänga alla lådor vi samlat på oss. Egentligen borde vi spara lådorna och skaffa massor av katter istället. Fast ärligt talat är jag mer en hundmänniska, men om jag ser en katt så släpper jag allt och går och klappar.
Nej just det, hundar, katter... det var ju psykologi och panikattacker jag höll på med. Underbara måndag.
Vill ni inte ha mina pengar så :))
Ja, så var det ju Black Friday idag och det var galet. Bokstavligt talat kaos och jag visste varken ut eller in. När började folk köra bil som idioter? Parkera mitt på vägen? Skapa egna parkeringsrutor? Förmodligen hela tiden, men särskilt under lönehelg och superreor. Trots detta så hörde jag många klagomål som "jag köpte ingenting!", är det något fel med det? Är det ett måste att spendera pengar bara för ett sådant här event? Jag tycker då inte det. Jag köpte en hamburgare (obs ej rea) och ett skin till Brightwing (HOTS) igår. Det sista var helt ovärt egentligen, men han blev så söt. Hamburgaren hade jag inte klarat mig utan, då hade jag behövt tvångströja inne i affären för att inte armbåga någon. Lågt blodsocker gör mig elak.
Fick mitt slutbetyg i psykologin via mailen idag, underbart! Är så otroligt mycket piggare på att studera när jag faktiskt får resultaten på papper framför mig. Visst kommer jag att få ett omdöme från folkhögskolan med ett helt gäng kurser jag läst, men det känns inte riktigt likadant. Har blivit lite slarvig, faktiskt. Jobbigt att erkänna. Men snart är det väl jullov? Oh well, har inga uppgifter som ska in förrän nästa år ändå. Då är det väl ganska OK att lägga det åt sidan I guess.
Har försökt att beställa en ny mobil från Telenor i en timma nu, men det fungerar inte. Blir så grinig. Men vill de inte ha mina pengar så slipper de väl... :))))
Spelar ingen roll hur vi gör, så jag tror att jag ger upp. Visst kan jag köpa den i en fysisk butik, men då blir den aningen dyrare eftersom mitt studenterbjudande från Mecenat bara ger mig rabatt online. Skitliv. Jag ville ju faktiskt ha en ny telefon, min samarbetar mer sällan. Ugh. Oh well, får väl spendera pengar på något annat. Tatuera mig imorgon kanske?
Just det! Skin till Brightwing. Från att vara en söt Faerie Dragon till en hiskeligt ful apa. Underbart!
50 shades of red
Det har varit en spännande dag, faktiskt. Minns inte när jag var så här glad, så länge, sist. Nu börjar det visserligen närma sig läggdags och då är mitt humör aldrig riktigt OK, men det är jag van vid i dagsläget. Det är ganska mycket mildare när jag inte är ensam och imorgon åker jag ju till mannen över helgen. Det blir fint, som alltid, och vi ska börja vår helg ihop med att kolla runt på Black Friday-reorna häromkring. Jag ska dessutom beställa mig en ny mobil eftersom jag var någon millisekund ifrån att knäcka av min nuvarande på mitten eftersom den är som en sengångare. Förutom att sengångare är söta, det är inte min mobil. Försökte öppna Instagram och den bara "neh, det är jobbigt. NOPE *stänger av sig totalt*" trots att jag hade 76% ström kvar. Så nu ska det bli en liten Samsung Galaxy S6!
Men jo, åter till dagen. Vågade mig på en ny hårfärg! Det är ju nästintill otroligt. Har varit blond i tjugo år nu, förutom en gång då jag färgade håret korpsvart och blekte det fyra gånger dagen efter. Efter det har jag hållit mig till blond, men nu var det dags för en liten förändring. Eller ja, för mig var det här en ganska drastisk förändring och jag tror det är nyttigt. Mitt kontrollbehov börjar leka med mig nu, jag känner ingen ånger att jag blev rödhårig, men numer har jag inte kontroll över hur det kommer att se ut efter varje dusch. Det skrämmer mig. Det skrämmer mig också att inte veta när jag blir blond igen. Att inte veta får mig att vilja ge upp allt. Vardagen fungerar inte om man känner så. Nåja! Jag har varit otroligt lycklig med det här valet i alla fall och har fått många positiva kommentarer. Förhoppningsvis är de sanna också!
Blev rosa, röd och blond ett litet tag i början, men nu är jag helröd. Testade runt lite i olika ljus och jag har nog varje liten nyans av röd som går! Spännande, därav 50 shades of red.
Jo, just det! Blev lycklig igår när jag satt och kikade runt på utbildningar. Fick lite hopp om framtiden! Satte upp ett mål att försöka komma in på det socialpsykologiska programmet som äger rum här i stan'! Vore ju underbart. Vill däremot inte sätta upp för höga mål, men är det så svårt att komma in, tro? Vi får se.
Näe, nu ska ni få lite bilder på dagens hår. Bilden längst ned var efter en färgning, sedan korrigerade vi med lite extra färg efteråt!
Firar jul 29 dagar i förväg
Länk till det reparerande schampot i bilden, varsågoda! Lika bra att passa på nu när det är rea.
Välkomna Göran!
"På min tid"
Gick med i ett evenemang häromdagen, det är sällan det händer. Men det här kändes otroligt viktigt och jag fick nästan lite ont i magen vid tanken av att det är barn som inte får några julklappar därute? I STADEN JAG BOR I. Så får det ju inte vara, barn ska vara barn och de ska åtminstone få öppna något. Så idag for jag och mor iväg och införskaffade gåvor till vår lilla tomtestuga! Jag valde ut böckerna, särskilt. Pedagogiska böcker så att det passar i olika åldrar. Det är få som tänker på att det är så viktigt att barn läser numera, jag vet inte hur inriktad skolan är på det längre. På min tid läste vi hur mycket som helst, startade dagen med en timmas tyst läsning. Bäst var däremot när läraren läste och vi bara kunde slappna av och drömma oss bort.
Ärligt talat så tänker jag läsa "Den motvilliga draken" imorgon, haha! Så underbart söt och vad jag hann att se så var den fint illustrerad. Jag hoppas att någon fin liten unge får krypa upp i sin mors/fars famn och somna lugnt till denna. Kanske har det här barnet ett yngre syskon som kan sitta och peka och klappa på den lilla katten? Vad vet jag.
Råkade däremot köpa lika mycket grejer till mig själv och mannen, bland annat en glasskopa som är formad som en dinosaurie. Sedan kom jag på att vi äter glass direkt ur förpackningen så vad spelar det för roll... :)) Nåja, den var söt. Det var mitt mål. Har nu även en jordgubbsdoftande nalle i bilen, klor att sätta upp håret med och ett gosedjur. Presenterar honom i nästa inlägg!
Ingen jackbrist
Det är ytterst sällan jag vill ha något från Clas Ohlsons faktiskt. Men de här väckarklockorna!? How adorable!? Förmodligen de enda jag inte skulle vilja kasta i väggen när de väcker mig på morgnarna. Supercharmiga, helt enkelt. Litar inte längre på min mobil, den larmar när den själv vill. Visserligen pratade vi om att gå och kika på en ny mobil nästa helg. Har spanat in en Samsung Galaxy S6, dessutom vore det extra perfekt nu när jag har min studentrabatt på mobiler. Det tål att tänkas på helt enkelt!
Nu är det alltså söndag och oftast brukar jag ha världens ångest som kliar i hela kroppen. Den har dock inte dykt upp än, konstigt nog. Den kanske håller sig borta idag? Har visserligen haft två knepiga dagar redan, svaret på allt har varit jag vet inte. Blev arg på mig själv när jag inte ens kunde bestämma mig för att äta glass eller nötter. Idag är jag lite mer 'meh' på grund av en huvudvärk som inte riktigt vill ge med sig, men den stoppar mig inte så värst mycket.
Ska försöka ta oss ut i snön om en liten stund. Huttrar redan av tanken. Vi har till och med tänt värmeljus (mitt på dagen!?) för att det är så kyligt. Det enda jag gillar med den här årstiden är att sitta inne och titta ut och tänka "jag behöver inte gå ut i det där" och sedan vira in mig i en varm filt och dricka te. Komiskt nog påminde min dators kalender mig om att min jobbvecka börjar imorgon, vilket betyder att det är två promenader om dagen på minst en timma med hundarna och inte nog med det - en av dagarna så är det flyersutdelning i fyra timmar. Mm, härligt. Vad gör man inte för pengar. Dags att bli sommar nu, kanske?
Men två saker till som är bra med dagen: när vi har varit och handlat så blir det god mat. Kycklinggratäng. Receptet finns HÄR, men ni får även ingredienserna nedan. Stör mig hemskt mycket på att den som skapade receptet har missat lite bokstäver och stavningar här och var.
Och den andra bra saken för idag är Ebay! Mor beställde tre jackor idag, de kostade 66:- styck. Klagar inte, verkligen inte! Tyckte de var ganska charmiga. Den röda är min, men eftersom jag lär vara rödhårig ett tag så kommer jag nog använda någon av de blåa fram tills jag är i mitt naturliga blonda tillstånd igen, haha! Vi kommer inte lida av jackbrist i alla fall.
Att vara normalkort
Hur är livet som normalkort? Jo, det ska ni allt få veta...
Jag är 161 centimeter lång, en meter och sextioen centimeter låter otroligt mycket kortare. Illusioner. Eller så är det bara jag, förmodligen stämmer det. Jag är den i Aschs experiment som svarar fel och tror att jag har rätt, faller inte för grupptrycket. Tror bara att allt är en kuggfråga. Visserligen så är det ju det i det här fallet.
Kort för er som inte vet vad Aschs experiment är:
En volontär befinner sig med en grupp människor i ett rum. De andra vet att de ska svara fel på frågan de får - vilken linje som är längst. Den volonterande har däremot inte fått några anvisningar utan tror att alla därinne är med på uppgiften. Själva experimentet handlar om att få reda på om "försökspersonen" svarar rätt eller fel med flit för att resten av gruppen är mer eniga om de andra linjerna än den som faktiskt är rätt.
Gjorde jag det mer komplicerat nu?
Rätt svar är C, men alla andra svarade B.
Men nu tappade ju jag tråden här litegrann - nackdelen med att vara normalkort i pojkvännens lägenhet konstruerad för jättar är många. Upplevde alldeles nyss att jag inte nådde ner till golvet när jag tappade toarullen, bad honom att inte skratta när jag hade virat ihop den själv. Det blir aldrig bra. Skojar inte när jag säger att den rullade hela vägen till andra sidan badrummet och jag valde mellan att dra i den stackars rullen så att den i princip blev tom eller luta mig framåt och landa på ansiktet. Mhm. Toastolen sitter så högt upp att jag dinglar med fötterna. Hur tänkte de där?
Och i köket når jag bara den första hyllan, andra hyllan om jag står på tå. Men tredje och fjärde? Nope, dem ser jag knappt. Har övervägt att köpa en pall. Kanske vore vettigt.
Nope, nu ska jag spela. Min kära installerade Dungeon Keeper 2 åt mig igår så nu har jag något att göra ett tag, whoop whoop!
There is still hope
Jag har fastnat på ett knepigt spår nu igen. Nu är psykologikursen klar för den här omgången och jag längtar redan efter nästa, men jag har börjat fundera så otroligt mycket nu i efterhand. Hur stor påverkan har arvet på människans intelligens och hur förändras arvets påverkan under människans utveckling? Det var det senaste jag jobbade med och det finns ett samband mellan intelligens och arv, däremot verkar arvets påverkan variera något över tid. Föds man för tidigt kan det innebära att intelligensen påverkas och blir sämre. Däremot kan det jämnas till sig i slutet av tonåren, växer man upp i en familj med god ekonomi och hög utbildningsnivå så är detta en fördel. Hur ligger jag till här, undrar jag. Jag är en månad för tidig, får jag skylla alla mina fel jag gör på mitt jäktande ut i livet? Har skrattat åt detta ett tag, men inte nu längre. Får faktiskt bara mer frågor.
Eftersom jag älskar Illustrerad Vetenskap så gick jag in på ämnet intelligens där, och hjärnforskare vet fortfarande inte exakt vad intelligens egentligen är. I det jag har läst ur min kurslitteratur så fick jag det kastat i ansiktet att "du kan inte bli smartare". Nehepp, tänkte jag. Livet slutar nu. Sedan är det ju faktiskt skillnad mellan kunskap och intelligens även om de flesta associerar dem till varandra. Men(!) genom att stärka minnet på olika sätt kan vi förbättra vår intelligens, så att vi till slut får högre poäng i ett IQ-test. THERE IS STILL HOPE FOLKS!
Oh well, det är fredag och då brukar jag stänga av hjärnan totalt, typ. Fredag för mig innebär just nu American Horror Story ikväll, chilinötter och spel. Men ett minus för dagen är däremot att snön ligger på marken, kaffet är slut och jag måste gå och handla.
Skitliv.
:)
:) :)
Nåja! Titta här vad jag tänker införskaffa idag! Sexy beast.
Antingen är jag trött eller så har jag cravings
Kärlek är när man frågar om det är OK att man dyker upp en dag tidigare än man brukar och får svaret "Dyk upp när du vill, vi kan ta en torsdagspizza!". Min mage lät som en groda, ett äkta kväkande - it approves! Nej men really. Jag skulle vara lycklig även om vi skippade pizzan (skrev pommes tre gånger istället för lycka, antingen är jag trött eller så har jag cravings). Men nu var det inte riktigt pizza, lycka eller cravings som jag satt och funderade på.
Det är bara så konstigt hur jag fungerar känslomässigt. När jag har tatuerat mig så har jag aldrig någonsin ångrat mig, inte ens tänkt att jag kommer att ångra mig i framtiden. Men däremot så har jag haft hyperångest över att färga håret? Mestadels på kvällarna, då är det värst. Då undrar jag vad det är för fel på mig. På dagarna tycker jag att det är en fantastisk idé och det är totalt värt att krångla med för att sedan få tillbaka mitt blonda när jag har tröttnat. Anledningarna till varför jag vill göra detta är ganska enkelt: för det första så har jag alltid velat bli rödhårig, var helnöjd när jag kritmålade en liten del av håret för en dag. För det andra så tror jag att detta kan bryta mig ur mönstret jag kommit in i och delvis bota min rädsla för förändring. Detta är ett stort steg för mig, detta är terapi och detta är ändå ganska skonsamt. Jag hade kunnat göra något radikalt, som att raka av mig håret. Men icke. Jag färgade faktiskt håret svart en gång i tiden och det resulterade i att jag såg ut som en skunk. Det röda kommer bli svårt att få ur, men jag har trots allt inte gjort något kul med mitt hår på tjugo år.
Lämnade nyss in psykologiinlämningen. Faktiskt utan ångest, konstigt nog. Fick reda på betyget från mitt senaste prov - ett C+. Blev överlycklig, givetvis hade det väl varit mer otroligt med ett A, men jag är nöjd. Jag har lärt mig att inte pressa mig själv så att jag går sönder, åtminstone i det här ämnet. Tyckte det var bra gjort trots att jag glömde av vad arteria carotis interna och arteria vertebralis var. Det är två artärer i hjärnan ifall ni ville veta. Frågade läraren om jag kunde få en kopia på slutbetyget när det är klart i januari, har nämligen en pärm med alla mina betyg och omdömen. I maj kan jag fylla på med tre år på folkhögskola och en hel hög med ämnen. Sedan då? Kliar i kroppen av att tänka på det. Jag tänker givetvis plugga. Men var, vad? Fortfarande distans?
Detta är ännu en sak jag jobbar på - att inte tänka på framtiden så mycket. Det gör bara ont till slut. Men på tal om framtid och smärta - tatueringsstudion jag går till har drop in den 28:e och alla pengar de tjänar går oavkortat till Movemberkampanjen. Det är ju helt fantastiskt. Funderar på att ta med mig en sovsäck och sitta där utanför, haha.
Jag borde sluta prata nu .. och göra miner i webbkamera.
Vill ha denna på min vägg
Blev nästan onödigt motiverad av den här texten. Måste vara alla svordomar, haha!
Pikachu är söt alla dagar.
Och så är det måndag igen. IGEN. Kändes som jag nyss vaknade av att det var fredag och jag bara slängde mig in i duschen för att sedan kunna åka vidare och ha en riktigt fin myshelg. Men nu är den över. Jag vet att jag är cheesy af, men det här var ändå en fin morgon och just nu njuter jag av regnet som smattrar mot fönsterrutan. Klockan 5 larmade mannens mobil och jag visste inte riktigt vilken världsdel jag befann mig i. När han sedan lutade sig tillbaka började jag att räkna i huvudet, till sextio, för att hålla koll på så att han inte somnade om. Tror förresten att det var jag som fick sömnryckningar just då, haha! Skedade lite och jag kollade min mobil, fem över fem. De sextio sekunderna blev fort fem minuter. Ingosad i både armar och täcke mumlade jag "när brukar du åka?", men tänkte inte på att det kanske var dags att spotta ut täcket innan jag öppnade munnen. Jag knorrade nog mest. Nåja, ingen kom för sent!
Har hunnit ut en sväng med hundarna som vanligt, varit på Hem & Hobby och Panduro. I veckan ska det bakas! Färgglatt kommer det dessutom att bli. Fint! Då kanske den här veckan kan rulla på också. Gjorde en dunderbeställning på
Lyko, är de snabba så kommer jag att vara jätterödhårig ett litet tag. Vi får se hur det går. Vore kul med en drastisk förändring - men som inte håller i sig för länge! Länkar schampo och hårfärg nedan. Schampot finns i olika varianter, volyminriktat bland annat. Men jag köpte det reparerande, inte för att mitt hår är särskilt trasigt, men jag vill jobba förebyggande och jag tror att det är bättre än 20-kronorschampot jag har för stunden. Det innehåller macadamiaolja, och det ska ju vara bra.
Fick hem en söt liten t-shirt också! Beställde den för två veckor sedan och den har kommit hela vägen från USA och ner i vår brevlåda. Hade varit passande att ha den i fredags, eftersom det var den 13:e då. Jag har inte berättat hur skräpigt allt gick då va? Skar upp handleden på en köttkniv i diskmaskinen, missade telefonsamtal från sjukhuset och förstörde två sodastreamflaskor. FANTASTISKT. Men just det, tröja ja. Kommer ju inte vara fredag den 13:e förrän i maj nästa år igen. Kan visserligen använda den ändå. Pikachu är söt alla dagar.
Just idag ska jag göra klart min inlämning jag tjatat på mig själv om i psykologi (fick ett ryck och gjorde klart nästan alla frågor i lördags ihop med en kopp te och varma mackor, supermysigt), förmodligen ha en videochatt med engelskaklassen och slutligen slita håret av mig till ett nytt matteprov. Mm, life is great.
Lady in red / NOPE, not gonna happen
Yo yo on you! Här står jag och testar kläder. Eller egentligen inte, detta var igår. Ville testa kasslersnöret (aka fisknätsstrumpor) och om det gick ihop med min outfit jag har idag. Tyckte det var ganska OK för att bara gå ut i i ungefär tjugo minuter totalt en fredag. Ska dra på mig ett par lårhöga strumpor och ett par safety shorts ifall klänningen får för sig att glida upp ... som vanligt i opassande situationer. När jag väl är framme vid min destination lite senare så kommer jag ändå springa runt i shorts och t-shirt så egentligen spelar det väl ingen roll vad jag har på mig nu.
Jag är ganska säker på hur helgen kommer se ut. Pojkvännen ska sitta och spela Fallout 4 som resten av världen och jag kommer sitta bredvid i mina egna tankar. Lär väl spela jag med, men har haft otroligt mycket problem med mitt steamkonto det senaste. Eller ännu en gång - igår hade jag det. Kunde spela Spore hur mycket jag ville, men inte Anno 1404. Kanske hinner att lösa sig. Har ju även Amnesia att köra igenom. Spelade cirka fem minuter, hörde barn och tänkte "NOPE, not gonna happen" och stängde ner. När det kommer till film så är jag inte alls lättskrämd (vill jag tycka), men när jag måste lösa problem och vara involverad i själva skräckupplevelsen så stänger min kropp av. Gör som en tvättbjörn: håller för ögonen och väntar på att det värsta är över.
Vad är det för fel på mig!?
Är det något fel på mig? Kände något liknande ett lyckorus när jag såg att Vuxenutbildningen hade lagt ut "Kursutbud för våren 2016" och klickade genast in för att se vad jag skulle kunna tänka mig. På många kurser var studieformen ännu obestämd, men de uppdaterar väl det snart hoppas jag. Men en annan sak jag tänkte på var: shit, vad många kurser jag har hunnit att läsa redan.
Svenska 1, 2 och 3 ✓
Engelska 5, 6 och 7 ✓
Matematik 1, 2 ✓ MEN 3 TÄNKER JAG DÅ FASEN INTE LIDA IGENOM! :(
Naturkunskap 1 och 2 ✓
Historia 1, 2 och 3 ✓
Religionskunskap 1 och 2 ✓
Samhällskunskap 1 och 2 ✓
Psykologi 1 ✓
Jag tror att det fanns en tredje kurs på samhällskunskap på närdistans, den tänker jag söka. Entreprenörskap vore en bra idé, men sedan tycker jag att filosofi verkar kul. Lite flummigt och mysigt. Jag skulle vilja läsa biologi och lite hem- och konsumentkunskap. Hemkunskapen vi hade i skolan innebar att kunna baka, men inget mer. Lite sorgligt. Det är väl därför pojkvännen febrilt försöker lära mig att hacka lök och skära tomat! Nej, så illa är det inte. Tomat går an, lök kommer jag aldrig att lära mig. Dessutom är han motsatsen till febril. Min fina filbunke.
Men nu är jag ändå nervös - ska jag vänta till hösten? Jag har ju ändå folkhögskolan fram till maj och det kanske inte är någon idé att slänga på massor av kurser nu? Men jag vill ju!? Och i höst lär jag behöva mitt studiebidrag och då behöver jag ju kurser, så det kanske inte är bra att läsa nu. Hm. Jag ska fundera på detta ett tag. Förresten så är jag åtminstone 100% säker på att jag tänker läsa webbutveckling, så det så. Tyska steg 1 vore nice också. Då kan jag skälla på tyska sedan. Coolt.
Ooooch en gif, rakt framifrån-vinkeln är meget sexet som danskarna skulle säga.
Penisavund och demon hunter(s)
Jag är en vuxen och mogen kvinna ...
Det är åtminstone vad jag försöka lura i mig själv! Suttit och försökt koncentrera mig på att göra några frågor till min inlämning som ska in nästa vecka. Vet ni hur bra det gick? Bläddrade till registret, letade efter perceptionspsykologi och såg ordet penisavund. Då brast det för mig. Skickade det till alla på min snapchat och gick runt och viskade ordet för mig själv. Nu försöker jag intala mig själv att jag är en vuxen och väldigt seriös människa. Köpte förresten Tom&Jerry-våtservetter förut. VUXEN SA JAG!
Men för att inte låta helt crazy - penisavund (hehe) är en av Freuds teorier. Han menar att en kvinna upplever detta under det stadium i hennes psykosexuella utveckling då hon upptäcker att hon saknar en kroppsdel - alltså en penis. Män upplever istället kastrationsångest. Men nu till det röriga - kvinnor kan uppleva kastrationsångest också, såklart! Kastrationsångest hos kvinnor innebär att kvinnor felaktigt skulle anta att deras egna mödrar tagit ifrån dem deras (egna) penis, och att kvinnor därför inte kan tycka om sin mor och istället förälskar sig i sin far. För män skulle kastrationsångest, enligt samma teori, betyda att de är rädda för att fadern ska straffa dem för att de förälskat sig i sin egen mor. Man kanske måste läsa psykologi för att förstå detta? Oh well. PENISAVUND.
Är inne på min femte kopp kaffe och har egentligen inte fått något ordentligt gjort. Promenerat hundar, men det ingår i vardagsrutinen eftersom det faktiskt är ett jobb. Fick en superfin choklad av hundarnas ägare med ett jättesött litet kort!? Blev helt kär. Ska testa den i helgen, frystorkade hallon och körsbär. Häromdagen köpte jag ett grönt te med smak av Lemon Macaroon, kan ta det i samma veva. Måste nämligen testa båda, haha!
Igår köpte jag ett spel, idag köpte jag alldeles för mycket kläder. Tre klänningar och ett par suspender-strumpbyxor typ. Kan inte hitta rätt benämning för dem. Sedan blev det ett par söta fisknätsstrumpbyxor och ett par röda fluffiga sockar på DollarStore. Och ett vaxljus som jag tänker mysa med i helgen. Hittade hur många doftljus (storlek XXL) som helst som jag ville ha, men kan inte tända några hos mor, och jag vill inte chocka pojkvännen med knepiga dofter. Får tvinga med honom att välja ut något (sorry hun). Blev dunderförälskad i en ljuslykta som såg ut som en svart fågelbur, och ett par ryamattor. Behöver verkligen en lägenhet nu.
Nu ska ni få se tre av grejerna jag köpt! Den svarta och turkosa hoodieklänningen och den röda... vad kallar man den? Tänker på Diablos demon hunters när jag ser den. Oh well, fin i alla fall. Gillar att det blir ett charmigt litet lager när man tar ner luvan.
Saker man inte behöver men ändå vill ha
LJUSHUVUD DÄR!
Det här var bra för mig, har suttit och varvat studier och spel en stund och har kommit riktigt långt - på båda faktiskt! Skulle testa Google Slide som skolan använder, alltså Googles Powerpoint. Slutade med att jag gjorde hela min del i grupparbetet, däremot tror jag att jag kommer få göra om allting så att det matchar ihop med min arbetspartners del. Men det gör inget, nu vet jag ju hur det fungerar. Kanske kan introducera vad jag gjort för honom lite smidigt senare? I really hope so. Då är jag ju liksom helt klar och kan lämna in det på torsdag, om gruppmedlem nummer två blir klar vill säga.
Om mitt drömscenario jag just beskrev blir sant så kan jag alltså börja med min psykologiinlämning imorgon. Funderar på hur seriös jag ska vara, om jag ska dela in allting i rubriker och göra en innehållsförteckning och sådant. Tycker ju ändå att det är kul och jag kanske får några extrapoäng för att arbetet blir lättnavigerat. Tänker nog köra på det, Word kan jag ju arbeta med i sömnen nuförtiden.
Ska ställa mig och laga mat strax (strax som i tre timmar)! Yep, det är inte ofta jag säger det. Dessutom stämmer det inte helt - jag ska bara sätta på ugnen, hacka sallad och slänga in lite pulled pork i ugnen. Måste åtminstone hålla tiden och det är ju... inte alls ansträngande eftersom man har en mobiltelefon. Nåja, gott ska det bli! Har inte haft vatten på ett tag så jag sprang över och handlade dricka för 70 spänn, haha.
Vet ni vad som är jobbigt när man är van vid att ha vatten 24/7? Att man blir helt handikappad. Och dum på det. När jag inte kunde få något vatten att göra saft av tänkte jag "Nämen, då kan jag väl diska lite för att få tiden att gå". LJUSHUVUD DÄR! Sedan tänkte jag koka mig lite tevatten ... Mm, utmärkt. Särskilt utan vatten. Bra tänkt.
Parabolöron
Ont i bröstkorgen och vill skrika rakt ut, på riktigt. Bara vråla (blev sugen på djungelvrål btw) så att det ekar och sedan bara lägga mig och sjunka genom marken. Jag ska se på tre filmer, varav den ena är i tre episoder (Torka aldrig tårar utan handskar), skriva en analys på engelska om den sistnämnda, välja ett område ur en annan film och skriva svar på det och inte nog med det - ska skriva en dramaturgisk analys på ÄNNU en film. Detta ska vara inlämnat på torsdag och jag har inte börjat än, heh. Försöker motivera mig själv så gott det går. Är inte bra på att se på film ensam, tröttnar och börjar peta med annat istället. Ska dock försöka lyckas idag efter att jag har fått i mig lite middag. Ska även knuffa iväg ett mail till den jag ska göra grupparbetet med och se om han redan har några idéer för hur vi ska lägga upp det.
Vaknade två minuter innan pojkvännens larm idag, sedan låg jag och kliade honom på armen tills klockan var tre över fem. Jag hade lika gärna kunnat gå upp då, kände jag. Får dåligt samvete när han måste upp i kylan, men å andra sidan får han kaffe före mig och det är väl bättre?! Okej, kanske inte. Dåligt argument. Ska slipa lite på det. Nåväl, han lämnade en supergod smoothie till mig innan han for iväg, fint! Tror vi fått i oss typ tre liter yoghurt den här helgen, minst. Plus en massa frukt och bär. Tänker låtsas att det är supernyttigt och att vi är riktigt fit.
Hahahah ...
Varit ute en sväng med hundarna idag, den här gången var de bara två. De var så lyckliga över att få gå på promenad så de hann att snubbla omkull innan vi ens nått ytterdörren, sötnosar! Efter det så åkte jag ut på ärenden och sedan kom jag hem för att skicka snapchats som en tok till folk - har nämligen fått min nya yodamössa. Jag vill leva med den. Ser ni hur fluffiga öronen är!?
2015-12-20 18:00:00
