Blev helt plötsligt vettskrämd av livet. Vad ska jag göra med mig själv!? 

Nej, inte riktigt så illa. Jag lever inte i total ovisshet, jag har bara börjat fundera över skolan i framtiden, pengar och den där extra vuxenheten man kliver in i när man fyller tjugo. Jag får gå in på Systembolaget, inte för att jag har något där att göra. Men jag får. Jag får ta körkort för tung motorcykel, men det tänker jag inte heller göra. Får även gå på kasino, ooooch det tänker jag inte göra heller. Det är mycket jag helt plötsligt får göra, men som jag egentligen inte vill eller bryr mig om. Däremot så får jag inte pengar från kommunen för att studera. Det ni. Det jag behöver som mest. Givetvis får jag behålla mitt studiemedel, men all kurslitteratur kommer att kosta. Det är det som skrämmer mig mest, hur mycket pengar som kommer gå åt för att jag vill ha stabilitet i framtiden. Vägrar studielån så länge det går och tar åt mig alla ströjobb som finns. Annars skulle jag väl inte sitta här med två extrajobb redan nu? Haha. Oh well. Överväger att söka ett nytt jobb till idag, som tidningsbud. Det är väl ganska passande eftersom jag är reklamutdelare redan nu.

 

Men ingenting är ju omöjligt. Jag skulle absolut kunna ha råd med en liten etta någonstans, däremot skulle jag inte ha råd att spendera pengar på samma sätt som nu. Det skulle bli mycket nudlar. Jag skulle inte kunna bjuda på oxfilé from time to time och jag hade inte heller haft råd att lägga pengar på kroppskonst. Behövs allt det där? kan man fråga sig. Vad är egentligen livskvalitet?

 

Det är säkrast att inte tänka alls just nu, bara existera. Har jag visat mina nya träningsbyxor förresten!? Inte? Här får ni se då!